OM PROJEKTET

Projektet Flexibelt Lärande syftar till att utveckla den datorstödda undervisningens effektivitet genom att skapa och använda sig av olika berättarmodeller - "format". Formaten hämtar inspiration från klassisk berättarteknisk och dramaturgisk kunskap från bl a multimedia-, film- och TV-världarna. Projektet utgår ifrån övertygelsen att det går att skapa bättre, mer stimulerande flexibelt lärande genom att tillämpa och ta hänsyn till grundläggande dramaturgiska begrepp som anslag, konflikt, utveckling/fördjupning, vändpunkt, identifikation, drivkrafter etc. Projektets konkreta mål är att åstadkomma nya pedagogiska format för datorstödd utbildning.

Diskussioner med lärare och programutvecklare på ett antal svenska och utländska institutioner visar att det finns ett stort behov av modeller. De tekniska hjälpmedlen finns, de interaktiva verktygen är där, men den medvetna pedagogiken som också tar hänsyn till grundläggande berättartekniska element saknas ännu till stora delar.

Projektet Flexibelt Lärnade har som mål att skapa modeller, pedagogiska och berättartekniska "format", som kan återanvändas i olika utbildningssituationer och ämnen. Dessa format baseras på tre olika inlärningssituationer som kräver olika metoder för inlärning.

Den pedagogiska idén utgår ifrån ett problembaserat förhållningssätt där de grundläggande faserna består av: "Översikt & inspiration", "Verktyg", "Problemlösning", "Kunskapskontroll" och "Reflektion". Dessa faser måste anpassas till respektive typfalls förutsättningar, och "kläs" med de dramaturgiska moment som krävs för att inlärning ska ske effektivare och lustfylldare.

[English short version]

Samarbetpartners
Projektet drivs i forskningstudion Kreativa Miljöer på Konst, kultur och kommunikation, Malmö högskola och stödjs av DISTUM och E-learning Øresund.

Genomförande
Projektet består av ett antal moment som ska genomföras under två ett-års perioder.

Projektet vill åstadkomma minst två, med målet tre olika pedagogiska format genom att skapa tre färdiga produktioner, som bygger på tidigare framtagna produktioner från bl a MedCal.

I arbetet med att ta fram de pedagogiska formaten använder vi såväl pedagogiska som dramaturgiska modeller vilka jämförs. De övergripande modellerna kan vara samma eller liknande trots att de olika delprojekten (produktionerna) har mycket olika innehåll och form.

Genom att synliggöra tydliga berättartekniska element kan lärandet öka i kvalitet och effektivitet. Inledningsvis sker en research där vi identifierar och försöker finna liknande erfarenheter från andra institutioner.

Målgrupper
Projektet har två målgrupper. Den första målgruppen är de studenter som förväntas gå utbildningen och för vilka produktionerna skapas.

Den andra målgruppen är verksamma pedagoger, tillverkare av läromedel och distansutbildning samt andra personer som är intresserade av återanvändbara modeller och "format".

Den första målgruppen måste vi ta hänsyn till när vi skapar produktionerna. Den andra målgruppen måste vi ta hänsyn till när vi skapar "återanvändbarheten" d v s de generiska modellerna.

Pedagogisk modell
Flexibelt lärande också i distansform är en viktig del av alla högskolors verksamhet. Mycket av den distansundervisning som ges idag är ett sätt att försöka använda klassrumsundervisningens metoder i ett virtuellt sammanhang. Därvid uppstår problem med att mycket av den ickeverbala kommunikation som finns i en klassrumsmiljön försvinner. Det emotionella innehållet i undervisningen försvagas och därmed försvagas drivkrafterna för studenterna. Distansundervisning upplevs inte alltid som spännande eller intressant.

En av de faktorer som kännetecknar distansutbildningar är att utbildningsformen i sig ger en lägre grad av känslomässig och omedveten interaktion mellan läraren, läromedlen och studenten än vad en motsvarande utbildning i ickedistansform ger.

Det är t ex betydligt lättare för en lärare att anpassa sin utbildning till studenternas reaktioner om läraren och studenterna träffas och finns i samma rum. Det är då enklare att skapa en stimulerande lärandemiljö och att vid behov förändra formerna för utbildning så att studenterna finner utbildningen relevant och spännande.

Genom att skapa modeller för undervisning, att ta hänsyn till dramaturgiska begrepp som "anslag", "konflikt", "utveckling/fördjupning" och "vändpunkt" vill vi skapa undervisningsformer som ger studenter större drivkrafter in i materialet. Lärandet förbättras genom att studenterna får starkare drivkrafter och ett tydligare material att arbeta med.

Ett material som också tar hänsyn till behovet av ny stimulans, överraskningar, återkoppling, aha-upplevelser etc. Uttryckt annorlunda - vi vill skapa undervisningsformer som upplevs som attraktiva och intresseväckande. Dessa modeller ska kunna återanvändas i olika sammanhang. Därför kommer de tre typfallen att väljas med helt olika inriktningar, förslagsvis: visualisering (t ex anatomi), etisk diskussion och simuleringar.

Ett av typfallen kommer att behandla kollaborativt lärande. Eftersom det råder stor efterfrågan på kunskap om form och dramaturgi inom distansundervisning finns det en fara i att man idylliserar och övervärderar formens inflytande över inlärningen. Det är här på sin plats att påpeka att diskussionen om form enbart handlar om att optimera användningen av varje materials egna möjligheter, inte om att skapa konstlade berättelser som försöker dölja de verkliga lärandeproblemen. I projektet ingår en del som innebär kritisk analys och problematisering.

Flexibility in learning - contents, dramaturgy, sense and form
The project Flexibility in Learning aims to develop computer supported learning by using drama and storytelling. Basic dramaturgical notions such as conflict, turning-point, identifiction etc, create a more stimulating and engaging learning situation. In computer suuported learning, e.g. in distance education, the weak emotional feedback between students, teachers and content seems to be a major problem. This may be compensated by using narrative stuctures where the narration makes the content come alive and creates a context, which both generates motivation and support the memory. A narrative drama also rieses open-ended questions and add complexity to learning situations and support the reflective practitioner.

The project will invlove three different cases and out of these create models for different computer supporteds learning systems.

This project is funded and supported by Distum (Sweden's center for research and development involving IT-supported distance education),